this is just a little song i wrote... in a minute... that's all i need to get my word out to you - the gray mass. it's my gift, and my curse. i'm too good for this world, misunderstood, a genius in a pig disguise.
anyway, this is my story. bout my life. enjoy...
but first i'd like you to look at this pic... i just can't get enough of it. i suppose that's another curse of my genius... i'm addicted to beauty.

i wish your heart to break
your eyes to babies make
when i think about you
i want something blue
to eat
u in tha house, red snake?
got something to shake?
into something u----
seful like super glue
but not so sticky...
cause that would b icky
in my teeny tiny
little weeny winy
woogaboobabaowaow

haunted artist

Visdomsord En kommentar
this is just a little song i wrote... in a minute... that's all i need to get my word out to you - the gray mass. it's my gift, and my curse. i'm too good for this world, misunderstood, a genius in a pig disguise.
anyway, this is my story. bout my life. enjoy...
but first i'd like you to look at this pic... i just can't get enough of it. i suppose that's another curse of my genius... i'm addicted to beauty.

i wish your heart to break
your eyes to babies make
when i think about you
i want something blue
to eat
u in tha house, red snake?
got something to shake?
into something u----
seful like super glue
but not so sticky...
cause that would b icky
in my teeny tiny
little weeny winy
woogaboobabaowaow
Jag undrade hur det skulle gå för pappa att ta hand om sina två tonårsdöttrar en hel vecka, utan mamma närvarande.  Hon har nämligen åkt ut på äventyr men kommer hem idag. Ordningen skall snart vara återställd!
Men i mitt huvud såg det ut så att min fader, ankig som han är, skulle få ett nervöst sammanbrott. Hans minsting har trots allt nyligen fyllt 18 och lever rövare, antar jag att han ser det som. Eller antar och antar, han sa det till mig, varnade mig även för att alkoholism kan kicka in på en sommar... hinthint?
Men han har klarat denna mardröm förvånansvärt bra! Idag hade han till och med ett väldigt ärligt samtal med mig om alkoholens faror som lurar i vassen. Ett samtal som sen som vanligt ledde till filosofier och förklaring och regler kring livet. Eftersom allt hänger ihop måste vi alltid gå in på allt annat när vi försöker lösa ett litet problem. Jobbigt som det kan vara att ha en två timmar lång diskussion om varför man kom en kvart för sent hem och vad man ska göra åt det, så är jag ändå otroligt tacksam över att han tar sig den tiden. Jag förstår liksom inte annars, och medan de flesta lackar satan på mig efter tusen följdfrågor, förvridna tolkningar och missförstånd, vänder han istället på sina argument och förklaringar, tills han lyckats formulera sig på ett sätt som jag förstår.
Här snackar vi om en riktig förebild, det är inte tal om att ta den lätta vägen framför den rätta, och hur lång tid det än tar, så fuskar han inte. Utom när det kommer till oviktiga saker, som spel. Fast då fuskar han inte ens, han ändrar bara på reglerna.
Undrar om det någonsin kommer komma en dag då jag slutar se pappa som Zeus (i disneyfilmen herkules, ingen annan hemsk version)eller om han faktiskt är så bäst som jag tror.
Min pappa är världens bästa pappa, och min mamma är världens bästa mamma. De är världens bästa team, även om de kanske har failat ibland, men jag skulle inte kunna önska mig bättre föräldrar.
Det är faktiskt helt galet.
Och jag tänker nästan ignorera det att jag känner mig helt fruktansvärt löjlig just nu.

pappa har sagt det

Visdomsord En kommentar
Jag undrade hur det skulle gå för pappa att ta hand om sina två tonårsdöttrar en hel vecka, utan mamma närvarande.  Hon har nämligen åkt ut på äventyr men kommer hem idag. Ordningen skall snart vara återställd!
Men i mitt huvud såg det ut så att min fader, ankig som han är, skulle få ett nervöst sammanbrott. Hans minsting har trots allt nyligen fyllt 18 och lever rövare, antar jag att han ser det som. Eller antar och antar, han sa det till mig, varnade mig även för att alkoholism kan kicka in på en sommar... hinthint?
Men han har klarat denna mardröm förvånansvärt bra! Idag hade han till och med ett väldigt ärligt samtal med mig om alkoholens faror som lurar i vassen. Ett samtal som sen som vanligt ledde till filosofier och förklaring och regler kring livet. Eftersom allt hänger ihop måste vi alltid gå in på allt annat när vi försöker lösa ett litet problem. Jobbigt som det kan vara att ha en två timmar lång diskussion om varför man kom en kvart för sent hem och vad man ska göra åt det, så är jag ändå otroligt tacksam över att han tar sig den tiden. Jag förstår liksom inte annars, och medan de flesta lackar satan på mig efter tusen följdfrågor, förvridna tolkningar och missförstånd, vänder han istället på sina argument och förklaringar, tills han lyckats formulera sig på ett sätt som jag förstår.
Här snackar vi om en riktig förebild, det är inte tal om att ta den lätta vägen framför den rätta, och hur lång tid det än tar, så fuskar han inte. Utom när det kommer till oviktiga saker, som spel. Fast då fuskar han inte ens, han ändrar bara på reglerna.
Undrar om det någonsin kommer komma en dag då jag slutar se pappa som Zeus (i disneyfilmen herkules, ingen annan hemsk version)eller om han faktiskt är så bäst som jag tror.
Min pappa är världens bästa pappa, och min mamma är världens bästa mamma. De är världens bästa team, även om de kanske har failat ibland, men jag skulle inte kunna önska mig bättre föräldrar.
Det är faktiskt helt galet.
Och jag tänker nästan ignorera det att jag känner mig helt fruktansvärt löjlig just nu.
Pappa är bäst! Ibland. Men man kan ju inte vara bäst på allt, alltid, även solen har ju fläckar, precis som att jag har fräknar.
Men jag bara älskar när pappa slår huvudet på spiken, som idag förklarade han något som verkligen klarade upp så löööjligt många av mina vardagsförvirrinsirritationer!
Han berättade om någon forskning han hade läst om idag, där man hade kollat upp vad som händer med människor när man bevisar att deras uttalande är fel. Att deras åsikt inte stämmer. Om man verkligen lägger ut så mycket bevis som säger emot personens felaktiga bullshit, hade man hypotesen att personen då skulle ändra åsikt då den förstod att den haft fel. Men ack så fel dom hade!
För tydligen (och egentlgien, uppenbarligen) har vi en tendens att fästa oss ännu mer vid vår korkade åsikt, för vi fick just något att försvara och kämpa för.
Alltså behöver man inte längre undra varför folk blir arga och krigiska när man tycker att de borde säga "jaha, det visste jag inte, men nu gör jag det, tack amanda, för att du berikat mitt liv", för här har vi ju en trevlig och vettig förklaring!
Vår grej liksom verkar ju vara att (vissa av oss) ständigt ifrågasätter det självklara, vi vill inte vara klara, någonsin. Så folk är inte idioter, de har ju bara en naturlig kämparglöd! Ganska cp, men ändå! Jag tänker acceptera den förklaringen. Pappa har sagt det. Nej, det där argumentet var inte helt och fullt allvarligt, men ltie halvt. Låt mig va, jag är ett jävla barn.

pappa har sagt det

Visdomsord En kommentar
Pappa är bäst! Ibland. Men man kan ju inte vara bäst på allt, alltid, även solen har ju fläckar, precis som att jag har fräknar.
Men jag bara älskar när pappa slår huvudet på spiken, som idag förklarade han något som verkligen klarade upp så löööjligt många av mina vardagsförvirrinsirritationer!
Han berättade om någon forskning han hade läst om idag, där man hade kollat upp vad som händer med människor när man bevisar att deras uttalande är fel. Att deras åsikt inte stämmer. Om man verkligen lägger ut så mycket bevis som säger emot personens felaktiga bullshit, hade man hypotesen att personen då skulle ändra åsikt då den förstod att den haft fel. Men ack så fel dom hade!
För tydligen (och egentlgien, uppenbarligen) har vi en tendens att fästa oss ännu mer vid vår korkade åsikt, för vi fick just något att försvara och kämpa för.
Alltså behöver man inte längre undra varför folk blir arga och krigiska när man tycker att de borde säga "jaha, det visste jag inte, men nu gör jag det, tack amanda, för att du berikat mitt liv", för här har vi ju en trevlig och vettig förklaring!
Vår grej liksom verkar ju vara att (vissa av oss) ständigt ifrågasätter det självklara, vi vill inte vara klara, någonsin. Så folk är inte idioter, de har ju bara en naturlig kämparglöd! Ganska cp, men ändå! Jag tänker acceptera den förklaringen. Pappa har sagt det. Nej, det där argumentet var inte helt och fullt allvarligt, men ltie halvt. Låt mig va, jag är ett jävla barn.