Om jag inte har en bild

Kommentera
Jag verkar tro på orsaker Väldigt mycket 
sUddar grejer jag skriver 
längtar till september 
schema
specifika anledningar att gå upp på morgonen och se till att somna på kvällen och äta regelbundet och hälsosamt 
tydlig direkt konkret motivation till att planera och sen
 
hatar att prata sådär
jag upptäckte livslust i skola för jag bestämde mig för att för en stund låstas att jag accepterade situationen och därmed vara öppen
har en jättebäbis i personligheten som är obstinats ansikte 
Men det har alla andra också och våra bäbisar slåss med varandra till döds ol vem som ska få vara covergirl
 
du är inte komplicerad och jag är inte förvånad 
men jag glr samma sak om och om igen och förvåntar mig väl inte direkt olika resultat så mycket som att jag inte accepterar att situationerna är dom samma 
jag känner inte igen premisserna ELLER så är jag inte med på hur man avgränsar dom 
känns rätt rimligt 
jag ”gör samma sak om och om igen” och blir trött av dom snarlika resultaten
men det är inte så
det finns vissa vaga outcomes jag är ute efter eller förösker undvika och dom kommer i alla olika nyanser och grader och former 
och bara för att jag blir missnöjd och besviken och arg och uttråkad och skrattar som en galen person för att jag känner väggarna närma sig av the lack of surprise in my life 
så betyder inte det att resultatet var detsamma
eller jo 
jo 
det resultat jag vill undvika är just det där 
och det är kopplat
ikte till egenskaper hos världen utanför mig 
utan min tendens att låta mitt öde (intense) bero av yttre omständigter i för hög grad 
det är därför jag glr plan a, b, c, d och e sol ofta kolliderar och gör mig sen till saker eller får mg att glömma plan c och såra plan d:s känslor eller neglecta b då den allis år plan b och plan a kanske går igenom många gånger på rad en liten period
Och blir förvånad eller frustrerad eller irriterad på deras känslor
pch tycker dom är orimliga och elaka för att dom antyder att dom ikte vill vara plan b eller c eller egentligen någon annan än a 
jag vill inte heller vara plan b, men det är som att jag tvingar mig sjölv att kräva att vara plan b, så att jag dka kunna ha planer b utan att ”hyckla”
men jag är ju ikte fine med det 
jag är modig på många sätt 
könner jag behovet av att skriva då jag vill skriva att jag ser denna vinkel som beskrivning av min feghet
jag är rädd för att vara med mig själv och mina könslor
jag river hellre upp himmel och jord och skriver om reglerna för mitt språkbruk än står för mina osmickrande sidor
jag ska bara ha plan a:s 
och resten av tiden ska jag spendera med mig 
 
när jag gör det svåraste jag vet och världen inte bekräftar det 
utan istället gör det lätta jag avstod från 
känner jag
fula känslor 
skenhelighet heh 
att jag är förmer och att jag vill straffa den som gav efter för det jag också ville ge efter för 
och sen inte verkade ångra sig 
då vill jag få den att ångra sig 
vanligt fenomen 
men så försöker jag 
förstå vilken känsla det är jag har 
så jag kan bli av med den 
ska jag sluta med det? 
att bötja träna på ett bra sätt 
fick mig att förstå en till väg man kan ta för att känna att i am alive 
för orden är ju vad dom är 
(och jag funderar på att faktiskt kanske åtminstone låtsas acceptera premisserna för att lära mig använda dom och kanske upptäcka något i det... men har ikte bestämt mig och är ikte där än och kanske aldrig hamnar där håll käften låt mig va låt mig VA) 
och jag är mer än ord
och jag älskar att låta den röra sig 
ocg eftersom ord är min minst obehagliga zon (jämför komfortabla zon) tar min ärliga till ord och den glr inte vad orduppfattare kräver 
utom poeter 
och poeterna får hållas 
vissa* poeter får hållas
vilket jag tycket är kul 
konstnärerna får hållas 
fast dom alla bara är precis såhär 
kreativa 
Men jag börjar känna ett lite mer hälsosamt (jämför anorektiskt) behov av att kontrollera mig
jag gillar ju nästan allt var för sig 
jag har bara svårt att hantera att allt är en grej 
för mig är det snarare en oändlig mängd små separata grejer sol är väldigt lika varandra och väldigt olika varandra och jag jämför dom och sätter ihop dom som pusselbitar eller jab-kick 
jag är tillochmed bra på planering 
men det kan man verkligen ikte tro 
jag är så dålig på att komma ihåg vilken grej planeringen är till 
kag förstår inte
eller 
jag accepterar inte mig sjölv 
set gör mig inkapabel till att älska mig själv och nyttja mina egenskaper och lita på andra 
jag vet inte vem jag är 
eller 
jag vet inte vad jag menar 
det är svårt att tala klarspråk när man ibtw talar språket 
juste 
en gamechanger jag hörde var att 
för att undvika missförstånd ska man undvika metaforer 
jag vet inte ens vad jag ska glra med det statementet
varsegod