Triggad

Kommentera
Jag såg ditt fula jävla ansikte på instagram. Jag följde en människa, och då tyckte instagram att det vore lämpligt att föreslå att jag skulle följa dig också. Jag skakade av mig det första gången. Andra gången det hände var samma jävla dag. Jag följde en ny, ännu en random människa som varken du eller jag har någon som helst koppling till. Så varför kommer ditt fula jävla äckelansikte upp som förslag?
Jag vet att du får en kick av att jag hatar dig. Jag kan inte ens fantisera om att skjuta av dig ditt fula jävla ansikte utan att först hinna se en glimt av din förtjusning över "att jag bryr mig". Jag kan inte ens hata dig, en känsla jag behöver. Jag är en person och jag förnekas ensamhet. När jag blir våldtagen ses det som "hett". När jag hatar ses det som "passion". När jag säger "nej" möts jag av skratt och beundran a la "jag älskar att du ba avvisade mig. Det var fan riktigt kul att få träffa dig. Wow." När jag gråter för att jag är så äcklad av att vara fast innanför min egen hud glorifieras jag och kallas "ödmjuk". När jag vill explodera och slita av mig ansiktet är jag ödmjuk. Det är alltså positivt. Jag är söt när jag är arg. Om jag inte tar det till nivåer som chockar. När jag chockar glorifierad jag. När jag vill dö är jag "svår" och "intressant". När jag bara är vet jag inte vad som händer, om någon är där när jag bara är får jag panik och dödar mitt bara varande. När jag känner mig ensam vet jag inte om jag ska välja pest kolera eller stanna i ensamheten.
Sluta projicera på mig. Sluta anta saker. Sluta fylla i mina konstiga meningar du inte förstår, med innebörder du kan tänka dig låta mig ha förmedlat.
Jag
Är
Inte
Din
Att fantisera om
Eller be om något
Du får inte be mig om något över huvud taget
Jag
Är inte
Din
Jag har aldrig varit någons
Varför känns det som att jag har det eller är det varför behandlar ni mig som ni behandlar saker ni tycker et ha rätt till
Ni har aldrig rätt till mig eller mitt liv eller mina tankar
Jag blir äcklad när råttorna bråkar om vem som ska få sitta i mitt knä
Det är ert fel
Det är inte
Råttornas fel
Vad gör jag för att sluta kvävas under min hud och vilja krökas för att fly ut i friheten ser jag mig själv som spyan jag hade haft om min mage hade innehåll
Det är vanligt att upprepa trauman
Det är lugnande
Hur ska jag veta om det jag gör at this point kommer vara flera likadana situationer så jag aldri kommer ur det?
Jag blockade dig så nu slipper jag risken att se ditt fula jävla ansikte på instagram när jag minst anar det. Men du kommer ta reda på det och du kommer att känna ett rus och ett litet hopp kommer att tändas och du kommer kalla det för att du och jag har en relation. Du kommer att tycka dig ha en plats i min värld.
Jag har ännu inte slutat äcklas av det att du har minnen av mig som jag inte kan ta ifrån dig.
Jag känner empati med din fantasiversion av mig. Jag tycker synd om henne för hon är fortfarande fast och jag kan varken rädda henne eller döda henne. Hon är där tills du dör.
Så jag vill att du ska dö
Men inte av din egen vilja
Jag vill att du ska känna dig like entiteled till ditt liv som du känt dig entiteled till mig och mitt liv och jag vill att någon ska ta det ifrån dig mot din vilja

Jag vill inte va såhär ful jag är så ensam och jag kan inte släppa in någon för där är du och ska peta på allt med ditt äckliga jävla slemmiga kön och du tror att sex är att jucka in i en fitta tills hon fejkar en orgasm ELLER,
ännu värre, något jag gjort en miljard gånger och kallat "bra sex" för semantik i patriarkatet är ett skämt ingen någonsin fattar om jag inte spell it out och då är jag "rolig"
Blundar och tvingar sig själv att befinna sig i den senaste situationen jag ville ha sex och var kåt och kär och hade en orgasm som kändes helt fin


Jag tror Väns relation med Snubbe kanske bara triggar mig. Han är en klassisk mansgris, och mina erfarenheter av sånna är bara äckliga. Jag måste acceptera att i hennes liv har det väl inte varit så, och hennes sammanhang ser inte ut så att hon fortfarande är fast i sitt intima helvete och tvingar sig att tacka och le för tafsandet

Panikångest
Dessa tankar har ett namn och dom kommer och går och dom är inte jag och dom är inte sanningar