2nite ur falling inlove, the feelins turning me on

Kommentera
just a.
terrible person.
just awful.
väldigt relaterbar dock. ty. värr.
inte mitt fel att massa snubbar ligger hänsynsfullt ENDAST när dom är kära. typ 85% av mina notches gör det itne ens när dom är kära för dom tror sex är porrskadad onani PÅ (alltså inte MED) real girl. oavsett lämnar det ju heterotjejer med sannolikhetsberäkningarna "vill du ha dåligt och potentiellt traumatiskt sex ELLER lura in honom i kärleksträsket och sen försöka fly innan han hinner dränka dig i det?"
jag tänkte på en snubbe jag träffade på krogen för två år sen cccccccccccca. ca. ungefär två år sen.
jag sa att jag ville ha sex utan krångel, lol, och han blev sur och förvirrad eftersom jag var krånglandets mästare. kung av krångel.
hursomhelst
igår kom jag på att i misspoke. miss spoke. Miss Spoke. Sir Spooked-alot.
det tog ändå två år för mig att fatta det så cant blame past amanda for being a delightful cunt.
det jag menade var ju förståss att jag ville ha total frihet att vara mig själv utan att behöva kompromissa med någon snubbes vilja. jag ville ha mitt eget krångel och absolut ingen annans. samtidigt som jag ville ha fri tillgång till en vacker snubbkropp. åååååhhh han var så vacker. vacker vacker vacker vacker. wow. shit asså. helt jävla. magisk skönhet. vavavoom. eller så var det bara jag som var full, tjackad och skittrött hela tiden. jag kanske projicerade allt jag önskade att jag var på honom och därför ba "please let me just touch your face and scream at it later for seeming so relaxed and not tjacked out of your mind and on the run from depression town. how are u enjoying the fruits of being the patriarchys golden boy?" osv. vem vet? vem vet varför jag sååååå gääääärnaaaaa ville röra just det snubben. och lukta på och titta på. jag ville fan också prata med honom och förstå hur han tänkte och såg på saker, men innan det behovet, så hade jag ett starkare behov av att få honom att må piss, på vilket sätt som helst. det var liksom viktigare för mig. jag verkar inte ha förmågan att kombinera typ. vänskap (eller empati eller respekt eller tålamod eller fucking "benefit of the doubt") med SENSUALITY. och liksom lol vem försöker vi lura min sexualitet är ju ett ptsdhärjat monster långt bort från civilisationen, så den vill jag helst inte presentera för folk i mitt liv.
så jag upplevde honom som ett egoistiskt jävla as med mognaden av en pojke i högstadiet som var behövde min undergivenhet för att känna sig typ. normal.
detta är sånt jag blev arg på honom för och tog det som valid anledning att vara elak med flit. victimless crime, typ. i ärlighetens namn har jag sett många snubbar så i många år nu.
jag såg honom som min golden ticket till sandlådebråk där jag faktiskt, på riktigt, praktiserade "meh han började".
jag kan inte ägna mig åt heterosexualitet utan att direkt slussas in i detta.
jag kan också vara en sån där wifey men jag vill inte vara flickvän.
och när jag inte leker madonna så blir det direkt bråkig whore på krigsstigen.
min syster föreslog att jag skulle sluta vara på krogen eftersom det är "jungeln av sårade egon" där alla bara försöker fördmjuka varandra i patriarkatleken i sandlådemiljö.
en annan fantastiskt vis kvinna sa "du kanske skulle kunna sluta träffa sånna du vill slå, och bara träffa sånna du vill krama?"
hon sa också "när jag blir förvirrad över mina beslut så brukar jag försöka bryta ner allt till om jag vill göra saker baserat på rädsla eller på kärlek", jag blev lite irriterad för jag tänkte att SÅ JÄVLA ENKELT ÄR DET VÄL ÄNDÅ INTE sen kom jag fram till att hon hade rätt. hon hade definitivt rätt.
jag är avundsjuk på människor med alkohol som svaghet för min svaghet är människor.
precis som att normalsmala personer blir avundsjuka på mig när jag äter min dödsmedicin som tar bort min hunger.
man vill ha andras problem för man tror det skulle innebära att man itne skulle ha några problem alls, eftersom den man är har lätt att lösa det "problemet".