just a.
terrible person.
just awful.
väldigt relaterbar dock. ty. värr.
inte mitt fel att massa snubbar ligger hänsynsfullt ENDAST när dom är kära. typ 85% av mina notches gör det itne ens när dom är kära för dom tror sex är porrskadad onani PÅ (alltså inte MED) real girl. oavsett lämnar det ju heterotjejer med sannolikhetsberäkningarna "vill du ha dåligt och potentiellt traumatiskt sex ELLER lura in honom i kärleksträsket och sen försöka fly innan han hinner dränka dig i det?"
jag tänkte på en snubbe jag träffade på krogen för två år sen cccccccccccca. ca. ungefär två år sen.
jag sa att jag ville ha sex utan krångel, lol, och han blev sur och förvirrad eftersom jag var krånglandets mästare. kung av krångel.
hursomhelst
igår kom jag på att i misspoke. miss spoke. Miss Spoke. Sir Spooked-alot.
det tog ändå två år för mig att fatta det så cant blame past amanda for being a delightful cunt.
det jag menade var ju förståss att jag ville ha total frihet att vara mig själv utan att behöva kompromissa med någon snubbes vilja. jag ville ha mitt eget krångel och absolut ingen annans. samtidigt som jag ville ha fri tillgång till en vacker snubbkropp. åååååhhh han var så vacker. vacker vacker vacker vacker. wow. shit asså. helt jävla. magisk skönhet. vavavoom. eller så var det bara jag som var full, tjackad och skittrött hela tiden. jag kanske projicerade allt jag önskade att jag var på honom och därför ba "please let me just touch your face and scream at it later for seeming so relaxed and not tjacked out of your mind and on the run from depression town. how are u enjoying the fruits of being the patriarchys golden boy?" osv. vem vet? vem vet varför jag sååååå gääääärnaaaaa ville röra just det snubben. och lukta på och titta på. jag ville fan också prata med honom och förstå hur han tänkte och såg på saker, men innan det behovet, så hade jag ett starkare behov av att få honom att må piss, på vilket sätt som helst. det var liksom viktigare för mig. jag verkar inte ha förmågan att kombinera typ. vänskap (eller empati eller respekt eller tålamod eller fucking "benefit of the doubt") med SENSUALITY. och liksom lol vem försöker vi lura min sexualitet är ju ett ptsdhärjat monster långt bort från civilisationen, så den vill jag helst inte presentera för folk i mitt liv.
så jag upplevde honom som ett egoistiskt jävla as med mognaden av en pojke i högstadiet som var behövde min undergivenhet för att känna sig typ. normal.
detta är sånt jag blev arg på honom för och tog det som valid anledning att vara elak med flit. victimless crime, typ. i ärlighetens namn har jag sett många snubbar så i många år nu.
jag såg honom som min golden ticket till sandlådebråk där jag faktiskt, på riktigt, praktiserade "meh han började".
jag kan inte ägna mig åt heterosexualitet utan att direkt slussas in i detta.
jag kan också vara en sån där wifey men jag vill inte vara flickvän.
och när jag inte leker madonna så blir det direkt bråkig whore på krigsstigen.
min syster föreslog att jag skulle sluta vara på krogen eftersom det är "jungeln av sårade egon" där alla bara försöker fördmjuka varandra i patriarkatleken i sandlådemiljö.
en annan fantastiskt vis kvinna sa "du kanske skulle kunna sluta träffa sånna du vill slå, och bara träffa sånna du vill krama?"
hon sa också "när jag blir förvirrad över mina beslut så brukar jag försöka bryta ner allt till om jag vill göra saker baserat på rädsla eller på kärlek", jag blev lite irriterad för jag tänkte att SÅ JÄVLA ENKELT ÄR DET VÄL ÄNDÅ INTE sen kom jag fram till att hon hade rätt. hon hade definitivt rätt.
jag är avundsjuk på människor med alkohol som svaghet för min svaghet är människor.
precis som att normalsmala personer blir avundsjuka på mig när jag äter min dödsmedicin som tar bort min hunger.
man vill ha andras problem för man tror det skulle innebära att man itne skulle ha några problem alls, eftersom den man är har lätt att lösa det "problemet".

2nite ur falling inlove, the feelins turning me on

Amanda tänker Kommentera
just a.
terrible person.
just awful.
väldigt relaterbar dock. ty. värr.
inte mitt fel att massa snubbar ligger hänsynsfullt ENDAST när dom är kära. typ 85% av mina notches gör det itne ens när dom är kära för dom tror sex är porrskadad onani PÅ (alltså inte MED) real girl. oavsett lämnar det ju heterotjejer med sannolikhetsberäkningarna "vill du ha dåligt och potentiellt traumatiskt sex ELLER lura in honom i kärleksträsket och sen försöka fly innan han hinner dränka dig i det?"
jag tänkte på en snubbe jag träffade på krogen för två år sen cccccccccccca. ca. ungefär två år sen.
jag sa att jag ville ha sex utan krångel, lol, och han blev sur och förvirrad eftersom jag var krånglandets mästare. kung av krångel.
hursomhelst
igår kom jag på att i misspoke. miss spoke. Miss Spoke. Sir Spooked-alot.
det tog ändå två år för mig att fatta det så cant blame past amanda for being a delightful cunt.
det jag menade var ju förståss att jag ville ha total frihet att vara mig själv utan att behöva kompromissa med någon snubbes vilja. jag ville ha mitt eget krångel och absolut ingen annans. samtidigt som jag ville ha fri tillgång till en vacker snubbkropp. åååååhhh han var så vacker. vacker vacker vacker vacker. wow. shit asså. helt jävla. magisk skönhet. vavavoom. eller så var det bara jag som var full, tjackad och skittrött hela tiden. jag kanske projicerade allt jag önskade att jag var på honom och därför ba "please let me just touch your face and scream at it later for seeming so relaxed and not tjacked out of your mind and on the run from depression town. how are u enjoying the fruits of being the patriarchys golden boy?" osv. vem vet? vem vet varför jag sååååå gääääärnaaaaa ville röra just det snubben. och lukta på och titta på. jag ville fan också prata med honom och förstå hur han tänkte och såg på saker, men innan det behovet, så hade jag ett starkare behov av att få honom att må piss, på vilket sätt som helst. det var liksom viktigare för mig. jag verkar inte ha förmågan att kombinera typ. vänskap (eller empati eller respekt eller tålamod eller fucking "benefit of the doubt") med SENSUALITY. och liksom lol vem försöker vi lura min sexualitet är ju ett ptsdhärjat monster långt bort från civilisationen, så den vill jag helst inte presentera för folk i mitt liv.
så jag upplevde honom som ett egoistiskt jävla as med mognaden av en pojke i högstadiet som var behövde min undergivenhet för att känna sig typ. normal.
detta är sånt jag blev arg på honom för och tog det som valid anledning att vara elak med flit. victimless crime, typ. i ärlighetens namn har jag sett många snubbar så i många år nu.
jag såg honom som min golden ticket till sandlådebråk där jag faktiskt, på riktigt, praktiserade "meh han började".
jag kan inte ägna mig åt heterosexualitet utan att direkt slussas in i detta.
jag kan också vara en sån där wifey men jag vill inte vara flickvän.
och när jag inte leker madonna så blir det direkt bråkig whore på krigsstigen.
min syster föreslog att jag skulle sluta vara på krogen eftersom det är "jungeln av sårade egon" där alla bara försöker fördmjuka varandra i patriarkatleken i sandlådemiljö.
en annan fantastiskt vis kvinna sa "du kanske skulle kunna sluta träffa sånna du vill slå, och bara träffa sånna du vill krama?"
hon sa också "när jag blir förvirrad över mina beslut så brukar jag försöka bryta ner allt till om jag vill göra saker baserat på rädsla eller på kärlek", jag blev lite irriterad för jag tänkte att SÅ JÄVLA ENKELT ÄR DET VÄL ÄNDÅ INTE sen kom jag fram till att hon hade rätt. hon hade definitivt rätt.
jag är avundsjuk på människor med alkohol som svaghet för min svaghet är människor.
precis som att normalsmala personer blir avundsjuka på mig när jag äter min dödsmedicin som tar bort min hunger.
man vill ha andras problem för man tror det skulle innebära att man itne skulle ha några problem alls, eftersom den man är har lätt att lösa det "problemet".
för ett år sen var jag väldigt skeptisk över hur ett kriterie för att ha kunskap var att man själv måste TRO på saken i fråga.
1. det är sant
2. en tror det
3. en har goda skäl att tro det
jag tror det var så det var. första dagen (tror jag det var) var vi i grupper och skulle diskutera dessa kriterier och huruvida vi höll med om att detta var en bra definition av att ha kunskap om något.
jag förstod väl varför man formulerat dessa men det kändes ändå lite obehagligt för att peta in "en tror det".
jag har kunskap om en massa saker, enligt världen, som jag själv inte tror på.
jag ser det som mer rimligt att inte gå runt och TRO det man "vet". det liksom skaver i mig att jag inte får kalla min kunskap för kunskap bara för att jag själv, i det privata, tror vad fan jag vill.
jag såg en text som pratade om skillnaden mellan att ljuga och att tala osanning.
ljuga
eller bara
tala osanning

vara ärlig
tala sanning

det skaver

jävla
värld

filosofi 1 dag 1

Amanda tänker Kommentera
för ett år sen var jag väldigt skeptisk över hur ett kriterie för att ha kunskap var att man själv måste TRO på saken i fråga.
1. det är sant
2. en tror det
3. en har goda skäl att tro det
jag tror det var så det var. första dagen (tror jag det var) var vi i grupper och skulle diskutera dessa kriterier och huruvida vi höll med om att detta var en bra definition av att ha kunskap om något.
jag förstod väl varför man formulerat dessa men det kändes ändå lite obehagligt för att peta in "en tror det".
jag har kunskap om en massa saker, enligt världen, som jag själv inte tror på.
jag ser det som mer rimligt att inte gå runt och TRO det man "vet". det liksom skaver i mig att jag inte får kalla min kunskap för kunskap bara för att jag själv, i det privata, tror vad fan jag vill.
jag såg en text som pratade om skillnaden mellan att ljuga och att tala osanning.
ljuga
eller bara
tala osanning

vara ärlig
tala sanning

det skaver

jävla
värld
Jag såg ditt fula jävla ansikte på instagram. Jag följde en människa, och då tyckte instagram att det vore lämpligt att föreslå att jag skulle följa dig också. Jag skakade av mig det första gången. Andra gången det hände var samma jävla dag. Jag följde en ny, ännu en random människa som varken du eller jag har någon som helst koppling till. Så varför kommer ditt fula jävla äckelansikte upp som förslag?
Jag vet att du får en kick av att jag hatar dig. Jag kan inte ens fantisera om att skjuta av dig ditt fula jävla ansikte utan att först hinna se en glimt av din förtjusning över "att jag bryr mig". Jag kan inte ens hata dig, en känsla jag behöver. Jag är en person och jag förnekas ensamhet. När jag blir våldtagen ses det som "hett". När jag hatar ses det som "passion". När jag säger "nej" möts jag av skratt och beundran a la "jag älskar att du ba avvisade mig. Det var fan riktigt kul att få träffa dig. Wow." När jag gråter för att jag är så äcklad av att vara fast innanför min egen hud glorifieras jag och kallas "ödmjuk". När jag vill explodera och slita av mig ansiktet är jag ödmjuk. Det är alltså positivt. Jag är söt när jag är arg. Om jag inte tar det till nivåer som chockar. När jag chockar glorifierad jag. När jag vill dö är jag "svår" och "intressant". När jag bara är vet jag inte vad som händer, om någon är där när jag bara är får jag panik och dödar mitt bara varande. När jag känner mig ensam vet jag inte om jag ska välja pest kolera eller stanna i ensamheten.
Sluta projicera på mig. Sluta anta saker. Sluta fylla i mina konstiga meningar du inte förstår, med innebörder du kan tänka dig låta mig ha förmedlat.
Jag
Är
Inte
Din
Att fantisera om
Eller be om något
Du får inte be mig om något över huvud taget
Jag
Är inte
Din
Jag har aldrig varit någons
Varför känns det som att jag har det eller är det varför behandlar ni mig som ni behandlar saker ni tycker et ha rätt till
Ni har aldrig rätt till mig eller mitt liv eller mina tankar
Jag blir äcklad när råttorna bråkar om vem som ska få sitta i mitt knä
Det är ert fel
Det är inte
Råttornas fel
Vad gör jag för att sluta kvävas under min hud och vilja krökas för att fly ut i friheten ser jag mig själv som spyan jag hade haft om min mage hade innehåll
Det är vanligt att upprepa trauman
Det är lugnande
Hur ska jag veta om det jag gör at this point kommer vara flera likadana situationer så jag aldri kommer ur det?
Jag blockade dig så nu slipper jag risken att se ditt fula jävla ansikte på instagram när jag minst anar det. Men du kommer ta reda på det och du kommer att känna ett rus och ett litet hopp kommer att tändas och du kommer kalla det för att du och jag har en relation. Du kommer att tycka dig ha en plats i min värld.
Jag har ännu inte slutat äcklas av det att du har minnen av mig som jag inte kan ta ifrån dig.
Jag känner empati med din fantasiversion av mig. Jag tycker synd om henne för hon är fortfarande fast och jag kan varken rädda henne eller döda henne. Hon är där tills du dör.
Så jag vill att du ska dö
Men inte av din egen vilja
Jag vill att du ska känna dig like entiteled till ditt liv som du känt dig entiteled till mig och mitt liv och jag vill att någon ska ta det ifrån dig mot din vilja

Jag vill inte va såhär ful jag är så ensam och jag kan inte släppa in någon för där är du och ska peta på allt med ditt äckliga jävla slemmiga kön och du tror att sex är att jucka in i en fitta tills hon fejkar en orgasm ELLER,
ännu värre, något jag gjort en miljard gånger och kallat "bra sex" för semantik i patriarkatet är ett skämt ingen någonsin fattar om jag inte spell it out och då är jag "rolig"
Blundar och tvingar sig själv att befinna sig i den senaste situationen jag ville ha sex och var kåt och kär och hade en orgasm som kändes helt fin


Jag tror Väns relation med Snubbe kanske bara triggar mig. Han är en klassisk mansgris, och mina erfarenheter av sånna är bara äckliga. Jag måste acceptera att i hennes liv har det väl inte varit så, och hennes sammanhang ser inte ut så att hon fortfarande är fast i sitt intima helvete och tvingar sig att tacka och le för tafsandet

Panikångest
Dessa tankar har ett namn och dom kommer och går och dom är inte jag och dom är inte sanningar

Triggad

Amanda tänker Kommentera
Jag såg ditt fula jävla ansikte på instagram. Jag följde en människa, och då tyckte instagram att det vore lämpligt att föreslå att jag skulle följa dig också. Jag skakade av mig det första gången. Andra gången det hände var samma jävla dag. Jag följde en ny, ännu en random människa som varken du eller jag har någon som helst koppling till. Så varför kommer ditt fula jävla äckelansikte upp som förslag?
Jag vet att du får en kick av att jag hatar dig. Jag kan inte ens fantisera om att skjuta av dig ditt fula jävla ansikte utan att först hinna se en glimt av din förtjusning över "att jag bryr mig". Jag kan inte ens hata dig, en känsla jag behöver. Jag är en person och jag förnekas ensamhet. När jag blir våldtagen ses det som "hett". När jag hatar ses det som "passion". När jag säger "nej" möts jag av skratt och beundran a la "jag älskar att du ba avvisade mig. Det var fan riktigt kul att få träffa dig. Wow." När jag gråter för att jag är så äcklad av att vara fast innanför min egen hud glorifieras jag och kallas "ödmjuk". När jag vill explodera och slita av mig ansiktet är jag ödmjuk. Det är alltså positivt. Jag är söt när jag är arg. Om jag inte tar det till nivåer som chockar. När jag chockar glorifierad jag. När jag vill dö är jag "svår" och "intressant". När jag bara är vet jag inte vad som händer, om någon är där när jag bara är får jag panik och dödar mitt bara varande. När jag känner mig ensam vet jag inte om jag ska välja pest kolera eller stanna i ensamheten.
Sluta projicera på mig. Sluta anta saker. Sluta fylla i mina konstiga meningar du inte förstår, med innebörder du kan tänka dig låta mig ha förmedlat.
Jag
Är
Inte
Din
Att fantisera om
Eller be om något
Du får inte be mig om något över huvud taget
Jag
Är inte
Din
Jag har aldrig varit någons
Varför känns det som att jag har det eller är det varför behandlar ni mig som ni behandlar saker ni tycker et ha rätt till
Ni har aldrig rätt till mig eller mitt liv eller mina tankar
Jag blir äcklad när råttorna bråkar om vem som ska få sitta i mitt knä
Det är ert fel
Det är inte
Råttornas fel
Vad gör jag för att sluta kvävas under min hud och vilja krökas för att fly ut i friheten ser jag mig själv som spyan jag hade haft om min mage hade innehåll
Det är vanligt att upprepa trauman
Det är lugnande
Hur ska jag veta om det jag gör at this point kommer vara flera likadana situationer så jag aldri kommer ur det?
Jag blockade dig så nu slipper jag risken att se ditt fula jävla ansikte på instagram när jag minst anar det. Men du kommer ta reda på det och du kommer att känna ett rus och ett litet hopp kommer att tändas och du kommer kalla det för att du och jag har en relation. Du kommer att tycka dig ha en plats i min värld.
Jag har ännu inte slutat äcklas av det att du har minnen av mig som jag inte kan ta ifrån dig.
Jag känner empati med din fantasiversion av mig. Jag tycker synd om henne för hon är fortfarande fast och jag kan varken rädda henne eller döda henne. Hon är där tills du dör.
Så jag vill att du ska dö
Men inte av din egen vilja
Jag vill att du ska känna dig like entiteled till ditt liv som du känt dig entiteled till mig och mitt liv och jag vill att någon ska ta det ifrån dig mot din vilja

Jag vill inte va såhär ful jag är så ensam och jag kan inte släppa in någon för där är du och ska peta på allt med ditt äckliga jävla slemmiga kön och du tror att sex är att jucka in i en fitta tills hon fejkar en orgasm ELLER,
ännu värre, något jag gjort en miljard gånger och kallat "bra sex" för semantik i patriarkatet är ett skämt ingen någonsin fattar om jag inte spell it out och då är jag "rolig"
Blundar och tvingar sig själv att befinna sig i den senaste situationen jag ville ha sex och var kåt och kär och hade en orgasm som kändes helt fin


Jag tror Väns relation med Snubbe kanske bara triggar mig. Han är en klassisk mansgris, och mina erfarenheter av sånna är bara äckliga. Jag måste acceptera att i hennes liv har det väl inte varit så, och hennes sammanhang ser inte ut så att hon fortfarande är fast i sitt intima helvete och tvingar sig att tacka och le för tafsandet

Panikångest
Dessa tankar har ett namn och dom kommer och går och dom är inte jag och dom är inte sanningar